Jag

Kvinna, född -72, 158 cm lång, 52-55 kr tung.
I 22 år jobbade jag som krogråtta; servitris, bartender, hovmästare, restaurangchef innan jag av en slump hamnade inom socialtjänsten som personlig assistent. Därefter har mitt liv bara blivit bättre och bättre med mer kvalitet än jag någonsin kunnat tänka mig

Tidigare hundar: När jag var 17 tog jag hem en Springer spaniel och sa till mamma att om inte Uffe fick stanna så stannade inte jag heller!

Under Uffes tid var jag inte så aktiv han var mest bara med mig överallt Han var åtta år när han fick såna problem med prostatan så jag var tvungen att ta bort honom Sista året med Uffe hade jag skaffat en schäfervalp från Lavindalens Kennel.

Gubben hade haft många bra hundar under många år men jag tror han hade tacklat av lite den här tidpunkten för jag ville ha en mjukare valp men fick ett kraftpaket! Zita (Lavindalens D-Hillan) och jag gick valpkurs och grundkurs men sen blev det inte så mycket mer under 2 år.

Jag kommer inte riktigt ihåg hur jag kom i kontakt med Matfors BHK men därefter blev det både lydnadstävling och brukstävlingar.

Zita var en helt underbar arbetshund och vi gjorde rätt bra ifrån oss bla kom vi trea i Club Doggy Cup där första och andra placeringen var polishundar Tyvärr fick hon cancer i lymfkörtlarna 1997 och det fanns ingenting man kunde göra åt det :’( Största sorgen i mitt liv hittills

1995 blev det en omplacering till, Cesar en vit schäfer som det hette då.

Jag kan för mitt liv inte komma ihåg hur jag ramlade över honom, bara att jag åkte rätt långt söderut för att hämta honom…
Han var en osäker hund när han kom men med endast ”sunt förnuft” fick jag honom socialiserad (efter han bitit en granne i baken )

Han funkade dock bättre med min dåvarande kille så han blev kvar hos honom, han lever inte idag

Därefter fanns inga hundar i mitt liv fram till 2010 när mina arbetsförhålladen ändrades.

När jag flyttade hem till Sundsvall efter vistelse i Turkiet, Tyskland och Stockholm några år så skaffade vi oss katt.

Roffe kommer från Sundsvalls Katthem och blev en frisk fläkt i mitt liv och är fortfarande för all del

Efter en tids sjukdom våren -10 tog jag mig i kragen och började hålla utkik efter hund igen.

Ramlar över en annons på blocket om en schäferblandning i Sandviken så jag åkte ner och det sa bara ”Klick”, Cilla följde med mig hem direkt

Det jag alltid kommer minnas är att hon hade så dålig balans när hon kom så hon kunde inte sitta på bryggan när man gick på den utan ramlade ner i sjön Balansen är mycket bättre nu kan jag säga

Hon skakade även så hon hoppade och skallrade tänder när klorna skulle klippas, nu kommer hon direkt för hon vet att det blir lite egentid med mycket mys också

Så kommer min dotter Emelie i våras och säger att hon är redo i heeela kroppen för en egen hund.
Det skulle vara en som dreglar… Jag tänkte mig kanske en mindre hund men inte då!

Vi började kolla runt och så hittade jag Enzo på FB och Emelie blev förälskad i honom så vi åker upp till Sollefeå för att kolla in vad det var för åbäke.

Där tror jag ljuv musik uppstod mellan dom för han hängde med hem direkt
Se inlägget Välkommen Enzo